Terapi för själen

Att umgås med djur är ändå något visst, det håller väl de allra flesta med om? Det är som att deras lugn, deras känsla av att vara i nuet (och kanske utan att riktigt ens förstå det själva?) och deras kloka blick lyckas säga till oss människor det som inget livsstilsmagasin i världen hittills lyckats med: vi måste ta det lugnt. Vi måste stanna upp i den här vanvettigt snabbt snurrande världen och andas. Känna in oss själva, men också känna in andra. Nära och kära såväl som främlingar. Skicka iväg ett leende på tunnelbanan. Den energin, som kommer inifrån. Den hämtar sin inspiration utifrån. Bland annat från umgänge med djur. 

Ett av de allra bästa djuren att umgås med är, enligt många, hästar. De är intelligenta, stolta och ståtliga djur. Att närma sig dem kräver aktning och respekt – men du får tusenfalt tillbaka. Att rykta hästen är att likställa med meditation har jag många bekanta som menar – det rytmiska arbetet och känslan av nu, nu, nu. Den blanka pälsen, den varma kroppen. Det lite strävare taglet och hängivenheten hos djuret när du fått dess respekt och tillit. 

Bor du i en storstad kan det vara särskilt viktigt att söka det här lugnet i naturen. I alla stora städer finns någonstans en ridskola, ofta vackert belägen vid natur – då finns ju möjlighet att rida ut i den vilda, faktiska naturen. Vem har inte drömt om att galoppera över en äng, eller över ett vattendrag? Helst barbacka. Men där är du kanske inte ännu… Det finns ridlektioner i Stockholm (http://www.swartlingsridskola.se/) , och naturligtvis andra platser, på alla nivåer. Alla är välkomna, såväl nybörjare som mycket erfarna ryttare, alla har något att få ut av lektioner under ledning. Och utöver detta, det ovan omtalade umgänget med hästen. Som snabbt blir din bästa vän!