Som ull mot huden
Naturmaterial har något speciellt över sig. Visst, det är fantastisk att ha en massa högteknologiska plastkläder på sig när man är ute och vandrar och regnet faller ned. Samtidigt så är det något med att ha en varm ylletröja på sig som känns speciellt.
Det är svårt att sätta orden på vad det är som skiljer fleece och ull från varandra, något med känslan framför allt. Det finns en sorts varm närvaro i ylletröjan som håller sig kvar även när man blir blöt. Fleecen känns mer klinisk och livlös i jämförelse.
Tänk bara när du drar dina barn på pulkan mitt i vintern. Det må vara svinkallt, men sitter de små ungarna stadigt på ett fårskinn så vet man att de har de gott där de kryssar fram bakom en. Naturmaterialen för med sig en trygghet som man inte känner med de material som vi människor har tagit fram.
Dessutom ska man komma ihåg att ull och liknande material har en väldigt stark fördel jämfört med sina syntetiska kusiner: De har högre eldtålighet.
Tillhör du typen som gillar att vandra , så gillar du troligtvis också att få igång en eld att värma dig vid. Alla som har syntetmaterial vet att det är bäst att hålla ett vist avstånd till bålet när det väl har tagit fyr.
Får man på sig gnistor eller blir slickad av en låga är risken hög för att tröjan, eller jackan, börjar smälta. En rätt obehaglig upplevelse när man tänker på att materialet är så närapå huden.
Ull kan förstås också börja brinna och orsaka skador på huden som ligger under plagget. Däremot är det mer beständigt än de syntetiska plaggen.
Det är trots allt sällan du ser någon lägga sig på en fleecefäll framför en brasa i romantiska filmer. Det kan snabbt förvandlas till en flammande skräckfilm.
